Beware the Galactic Confederation

För länge sedan nu, vid Mårtenstorget i Lund, alldeles invid alla studenters kebab- och falafel vagn, stod ett stort orange tält uppslaget. Det orangea tältet rymde ett antal intensiva, icke-blinkande scientologer, som förklarade med inte så få ord att jag gissningsvis levde med en massa förträngning. Inombords. Må så vara, tänkte jag då, innan jag presenterades med ett frågeformulär i syfte att kartlägga min förträngnings labyrint. Det var en massa magiskt tänkande och förakt för psykiatriska rön och råd. En aning likt antroposofins ibland aningen lättvindiga förkastande av medicinens rön och råd, sådant som kan skapa mindre epidemier. 

Jag levde för övrigt med en massa förträngning inombords. Jag var helt förstoppad och det var ett under att jag överhuvudtaget fungerade.

Rude!  

Häromdagen lyssnade jag på en podcast där scientologerna diskuterades, och det var i stort sett första gången sedan min knappa erfarenhet vid Mårtenstorget, som jag överhuvudtaget låtit tanken på thetaner (thetans) ockupera frontalloben, mycket likt någon sorts trögflytande sörja. Frånsett Going Clear, boken och dess efterföljande dokumentär. Båda dessa, framförallt boken, uppdagade vad vi alla antagligen redan då anade: att Scientologerna är en kult och ett pyramidspel. Och att Tom Cruise är galen. Så vitt jag vet är han fortfarande galen, så väldigt galen. Men ack så charmerande. Och hans leende är bländande vitt. 

Vad diskussionen i podcasten fick mig att tänka på – mellan väderomslagets undergångstankar och FN:s senaste klimatrapport, och den där snubben som häromdagen kom promenerandes i shorts, mössa och jacka (respekt!) – var, kort och gott: vad i hela världen sysslar Scientologerna med idag? I Sverige?

P3 släppte 2013 en dokumentär, där Scientologernas mörker lyftes – tillräckligt för att släcka den soligaste av svenska dagar. Men det var då, och grejen med scientologismen (jag -ismar, för … varför inte) är att den trampat vatten sedan L. Ron Hubbards död, och vad den vid rekryterings-räder säljer är trampat vatten, smutsigt vatten. Sörja. Grejen är att L. Ron Hubbards död satte punkt för thetan-nivåer av själslig upplysning att locka nya medlemmar med. Scientologerna vid det här laget har utlovat nivå 10 och 11, om det inte är nivå 9 och 10 i flera decennier. Dessa har inte kommit. Inte heller kommer de att komma (och om ni undrar vad scientologerna faktiskt tror på, läs eller se Going Clear eller gör en Google-sökning; det är undermålig science fiction, Freud och Ayn Rand i psykotisk harmoni). Vad scientologerna erbjuder, förefaller vara samma gamla vanliga förträngnings-snack som den jag mötte i tältet på Mårtenstorget. Jag är antagligen lika besudlad av thetaner som då, om inte desto mer besudlad. Jag fullkomligt kryllar av thetaner. 

Mitt bud, då jag inte tror att någon ny nivå kommer att erbjudas snart eller någonsin, ligger på L. Ron Hubbards återfödelse; någon arbetslös och okänd skådespelare kommer att anlitas (eller kanske John Travolta om hans hjärna inte är för mycket mos). I regi av nuvarande head honcho David Miscavige (en rätt så jävla gemen jävel) kommer denna återuppståndelse en gång för alla att slå fast själens odödlighet och få Tom Cruise att återigen hoppa galet upp och ned i soffor och tala om en värld utan SP:s (look it up); om han överhuvudtaget någonsin har slutat att hoppa galet där hoppa galet är olämpligt och/eller opassande. Framtiden för denna skådespelare är dock inte ljus, gissar jag. När han så att säga har spelat ut sitt register kommer han antagligen att förpassas till scientologernas alldeles egna gulag i The Hole. Folk kommer så sakteliga att glömma, med tiden tvivla: den där återuppståndna Hubbard var nog inte den riktiga återuppståndna Hubbard. Men tålamod, ha kilianistiska mängder tålamod – han kommer. Vi har ett villa förberedd. En miljonvilla någonstans i Kalifornien. Garderoberna är fulla av kläder och sängen är bäddad (look it up) inför hans återkomst. 

I can hardly wait. 

Och tänk om den där mannen som kom promenerandes i shorts var Hubbard! Det är vad jag väljer att tro.  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *